Underbara sol!

Trots dessa intensiva två dagar känner jag mig lite gladare. Solen skiner ju, trots allt, men inuti mig pågår en ständig kamp. Mitt psyke är verkligen helt slutkört, fast på ett bra sätt. Jag har väldigt ont i huvudet, men jag överlever.

Nyss åt jag mellanmål! Frivilligt! Framsteeeeg! Jag känner mig verkligen mycket mer motiverad nu, jag skall VERKLIGEN ta tag i skiten, och den här gången skall den BORT FÖR GOTT.

Det finns så mycket kärlek inom mig som vill ut, så mycket saker jag vill säga. Alla ni därute som har hjälpt mig, alla som har visat minsta tecken på att ni faktiskt bryr er, ni betyder så GALET mycket! Utan er skulle jag aldrig orka pallra mig upp ur sängen och faktiskt leva. Länge har jag känt att jag inte orkar mer. Så länge har jag varit nära att falla från linan jag balanserar på. Då har ni alltid funnits där, tagit tag i mig, hjälpt mig att återfå balansen. Tack, asså, verkligen, TACK!

Nu skall jag göra något jag tycker om. Jag skall ta en promenad i solskenet och bara njuta. Bara jag, ensam. Gör det du med någon gång vet jag, det är väldigt skönt.

Ha en härlig eftermiddag! Vi hörs!

Kramkram <3