Eddie.

Jag visste att han var kissenödig efter den långa resan hem igår så jag började med att rasta honom och han kissade och bajsade på gräsmattan med en gång! När vi kom in släppte jag honom i vardagsrummet som han försiktigt började undersöka. Han gnällde lite men det var ju inte så konstigt med tanke på att han var bland helt främmande folk på en främmande plats. Kvällen löpte på bra, inga olyckor inne, han var så duktig så! Han sov ändå från kl 00.00-06.30 imorse, vilket jag tyckte var göööör skönt så jag slapp gå upp 3 på natten som jag fick göra med Hugo när han var bebis.

Man märker att lille Eddie har ett väldans humör, blir det inte som han vill - då jävlar! Jag tänker inte dalta med honom utan jag börjar sätta gränser redan från start. Jag tänker då inte kräva massor av honom (typ att han måste kunna gå i koppel med en gång, komma när man ropar m.m.. Vilket min sambo verkade tro att en liten valp kunde och förstod) men jag kommer inte att tillåta nafsande, juckande eller sprättande. Det är BIG no no på det.

Jag märker redan att han söker skydd hos mig, vilket är både bra och dåligt. Jag vill inte att han ska vara en sånn hund som ba WUUÄÄÄHHH HJÄÄÄLP MAAAMMAAA! Så jag kommer att flytta på mig när han försöker gömma sig bakom mig.

För övrigt är han väldigt kärvänlig och gillar att pussas, vilket kan få vilken människas hjärta som helst att smälta. Puppy eyes funkar inte på mig, men hundpussar, åh, det e så gosigt hihi.

Idag är en ny dag och jag berättar mer senare om hur allt har gått. Just nu ligger han och sover på min fot.

Kram