Vet inte hur det ser ut där du bor, men här i Göteborg är det inte solsken direkt.
Ja... Det som hände igår natt då... Jag, pojkvännen och några bekanta var på Trägårn. Min pojkvän var lite väl förfriskad, han gjorde bort mig inför mina kompisar och senare blev han utslängd. Jag gick ut jag med, det var lika bra att gå hem. Väl därute stod han å snackade med en i gänget, båda stod å rökte. Kompisen viftade hejvilt med ciggen och lyckades bränna mig på handen. Det var droppen... Jag var redan sur på min pojkvän. Jag ville inte vara arg så jag försökte hålla inne det så gott det gick och tog ett fast tag om min pojkväns arm, medan jag började gå mot spårvagnarna. Min pojkvän blev då sur på mig och rusade iväg åt ett annat håll. Jag var helt frustrerad, han var som en annan person. Jag försökte få med mig honom igen, genom att ringa ett antal samtal, han kom, men sprang iväg igen. Sen kunde jag inte hitta honom någonstans. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag har ju Hugo att tänka på så det är ju inte bara att springa runt i hela stan å leta efter en borttappad pojkvän mitt i natten... suck...
Hur som helst... Helt förstörd, som jag var, ringde jag allt och alla jag kunde komma på, snackade t o m med polisen som stod stationerade i brunnsparken, men de kunde inte hjälpa mig. "Bara han inte blir rånad, bara han inte blir påkörd..." tänkte jag. Efter att ha pratat med hans pappa insåg även jag att det var lönlöst, så jag blev tvungen att åka hem, utan pojkvän. Väl hemma möttes jag av en väldigt glad hund, som alltid, men själv grät jag som aldrig förr. Jag skulle aldrig förlåta mig själv om han hade hittats i nått dike, dränkt i sitt eget blod....
Låt aldrig detta hända DIG!
Jag somnade, mot förmodan... Han kom hem kl 6, var skitförbannad och hans plånbok var borta, så jag spenderade hela morgonen med att spärra kort och försöka reda upp allt han ställt till med, medan han låg däckad i soffan...
Nu mår vi båda bra iaf, men jag hoppas han lärde sig en läxa. Drick med måtta! Det lönar sig inte nånstans att bli råpackad.
Nu vet ni...
Kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar