Snart får jag besök, tur att jag har städat! Igår tog jag dammsugningen och imorse fick det bli toaskurning och allmänt undanplock av kläder från golv och annat. Får se om min kära besökare hittar hit eller om hon hamnar på Eketrägatan. Det hände mig en gång, dum som jag är. Skulle ta vagnen till Olskroken, hoppar på fel och hamnar långt bort i schottahejti. På grund av detta lilla missöde har jag ofta dissat vagnen och faktiskt använt en skapelse som vi människor borde vara tacksamma för, BENEN!
Jag älskar mina ben. Om jag någon gång skulle förlora ett ben skulle jag nog aldrig kunna bli glad igen. Jag älskar att gå, älskar att springa. Det är mitt sätt att ta i tu med saker. När jag väl är ute i joggingspåret snurrar det som attan i hjärnan och jag tänker igenom hur jag skall lösa alla problem. Väl hemma har jag både fått mortion och en välbehövd tankestund. Tack gud för benen...